Vad som menas med vänsterpolitik har varierat genom åren och mellan länder. I Sverige kom uppdelningen med en höger och vänsterskala i slutet av 1800-talet. Vänstern bestod då av det socialdemokratiska partiet. Snart bildades även ett vänstersocialistiskt parti.
Med vänsterpolitik menas i bred betydelse både socialism och kommunism. Kommunismen uppstod genom det kommunistiska manifestet som skrevs av Karl Marx och Friedrich Engels på 1800-talet. De kallade sin politik för vetenskaplig socialism men många använder istället marxism för att beskriva deras politik. I dagens samhälle är vänsterpolitiken mer anpassad till en marknadsmässig syn än den varit tidigare. De flesta socialistiska partier vill inte att staten ska styra allt. De har en mer liberal syn på privat äganderätt än tidigare och vill att alla ska ha möjligheten att kunna köpa sitt eget boende genom lån med låg ränta på bolån oavsett klasstillhörighet.
Svensk vänsterpolitik
I Sverige finns idag vänsterpartiet som bedriver en tydlig vänsterpolitik. Även Socialdemokraterna räknas till vänstersidan även om gränsen mellan vänster och höger inte alls är lika tydlig som den varit under större delen av 1900-talet. Vänsterpartiet kallade sig tidigare för VPK, d.v.s. Vänsterpartiet kommunisterna men efter Sovjetunionens fall och avslöjanden om den kommunistiska regimens övergrepp valde partiet att byta namn.
Vänsterpolitikens innehåll
Grunden i vänsterpolitiken är en kritik av kapitalismen. Nät industrialismen gjorde sitt intåg i samhället kom den tidigare relativt självständiga bonden att istället bli lönearbetare i fabrikerna och arbetade ofta under omänskliga villkor till låg lön. Kampen för bättre arbetsvillkor och ett drägligt liv var en stark drivkraft till uppkomsten av socialismen. I ett socialistiskt land utgår makten från medborgarna och staten äger organisationer och företag. Ekonomin i ett land med enbart statligt ägande kallas för planekonomi. Motsatsen till planekonomi är marknadsekonomi. I en marknadsekonomi finns privat äganderätt och privata företag. Länder med marknadsekonomi kan ha ett visst statligt ägande. Länder där staten äger och driver en stor del av företagen kallas ibland för blandekonomi.
I Sverige har det statliga ägande av företag varit större men många företag inom t.ex. energi, skola, vård och bank har sålts och styrs idag i privat regi. Sverige har trots det en stor offentlig sektor med fri sjukvård och skola. Betalningen av sjukvård och skola sker genom skatt istället för den privata plånboken.
Skillnaden mellan vänster och höger står idag främst mellan åsikten om hur hög skatten ska vara och hur stor den offentliga sektorn ska vara. Vänsterpartiet är det parti som står längst till vänster och som bland annat vill förbjuda vinster inom vård, skola och omsorg.
Det finns röster som hävdar att vänster- och högerpolitiken har spelat ut sin roll. Nya partier har dykt upp som inte passar in varken till höger eller vänster. Skalan lever dock vidare även om samarbeten över blockgränserna har blivit vanligare.