Vad har myntat begreppet bokstavsvänstern?

Ibland dyker begreppet bokstavsvänstern upp vilket kan vara lite förvirrande. Bakom begreppet ligger de många splittringarna som funnits inom vänstern under framför allt 1900-talet. Splittringarna i sig är inte helt konstigt då marxismen och socialismen har många olika inriktningar. Faktum är att till och med Socialdemokraterna är ett resultat av splittringarna. En låt som du kan lyssna på om du vill förstå mer är ”Lär av historien” som gjorts av det kända revolutionära bandet Knutna Nävar.

Vikten av att förstå splittringarna

Redan runt är 1917 splittrades vänstern i samband med ryska revolutionen. Framför allt så började socialdemokratin te sig alldeles för kompromisslös och till med anklagades för att mörda Rosa Luxemburg. För att förstå mycket av det som hände inom vänstern mellan 1917 och fram till dagens datum krävs det gedigna kunskaper i historia och samhällsvetenskap. Genom att kunna vänsterns historia kan du också förstå många andra av de historiska skeendena i Europa. Så ska du få bra betyg i samhällsvetenskap och historia bör du om du känner dig osäker använda dig av https://myacademy.se där du får hjälp av universitetsutbildade coacher. På så sätt kan du inte bara lära dig om vänstern utan förstå den politiska kontexten idag. För utan den revolutionära vänstern hade inte samhället sett ut som det gör och mycket av den politiska debatten hade varit helt annorlunda.

Varför skedde splittringarna?

Den revolutionära vänstern och den parlamentariska vänstern splittrades snabbt. Det handlade om ideologiska skillnader men också kring vilka metoder man skulle använda. Partier som Svenska Kommunistiska Partiet var drivande i klasskampen och använda gärna metoder som vilda strejker. Många drevs av viljan till att genomföra en revolution som ryska revolutionen och den kinesiska. Under 1970-talet så drevs många ändringar på arbetsmarknaden igenom tack vare de vilda strejker som pågick. Under tiden hade även partierna splittrats i förgreningar baserade på om man var sovjettrogen, maoist eller exempelvis dogmatiskt trogen den albanska kommunismen. Många vände också blicken mot Kuba som lyckats göra relativt oblodig revolution och som trots aggressiva attacker från USA lyckats bibehålla makten. Dock kom en omstörtande händelse att prägla hela vänster och det var Berlinmurens fall som sedan följdes av Sovjetunionens fall. Då började nya splittringar som har lett till att Vänsterpartiet idag är vad Socialdemokraterna var under 1980-talet.

Vänsterpolitik i Sverige

Inom politik brukar man tala om den så kallade höger-vänster-skalan. Det är en skala som började tillämpas efter den franska revolutionen år 1791. De radikala som under revolutionen hade kämpat under slagordet jämlikhet satte sig till vänster i den franska nationalförsamlingen, medan de andra mer konservativa satte sig till höger.

Höger-vänster-skalan är en lämplig skala för att illustrera de viktigaste ideologiska skillnaderna mellan olika partier och politiker. I Sverige förknippas skalan mest med olika ståndpunkter i den ekonomiska politiken. Vänster sammankopplas där med fördelningspolitik, socialism och solidaritet genom skattesedeln. Höger sammankopplas med marknadsliberalism och kapitalism.

Partier som är vänster

Socialdemokraterna

Vänsterpolitik har tilltalat väljarna i Sverige under lång tid. Under mer eller mindre hela 1900-talet har landet styrts av Socialdemokraterna, som kan placeras vänster på den politiska skalan. Socialdemokraterna, under Stefan Löfvens ledarskap, innehar regeringsmakten även idag. Detta genom ett nära samarbete med Miljöpartiet och med stöd av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Socialdemokraterna är inte ett rent socialistiskt parti, utan ett socialdemokratiskt. Socialdemokrati är en variant av socialism och vänsterpolitik sprungen ur arbetarrörelsen. Centralt i ideologin är att verka för en jämlikare inkomstfördelning i samhället, och verktyget för att göra detta finns inom det demokratiska systemet och genom reformer som omfördelar resurser via skatter. De rika ska bidra mer för att hjälpa de fattiga. Principen av var efter förmåga, till var och en efter behov är ledstjärnan. Samhället ska verka för att leda utan att vara chef, skillnader ska bekämpas så att alla kan bli jämlika och ges samma förutsättningar. Det är själva kärnan i både socialdemokrati och socialism.

Andra alternativ

Vänsterpartiet är det andra av de socialistiska partierna i Sveriges riksdag. Det leds av partiledare Jonas Sjöstedt, och är mer vänster än vad Socialdemokraterna är. Faktum är att de ofta har fungerat som en blåslampa på Socialdemokraterna att inte gå för långt åt mitten. Så är särskilt fallet idag då man gett sitt stöd åt den socialdemokratiskt ledda regeringen under förutsättning att vissa centrala vänstervärden inte ruckas på såsom behållandet av värnskatten, värnandet av LAS i sin nuvarande form och att inte genomföra någon reform av Arbetsförmedlingen. Detta gör att Vänsterpartiet är en kraft att räkna med i svensk politik och för fortsatt drivande av vänsterpolitik är de av stor betydelse.

Ett annat parti som brukar definieras som vänster är Miljöpartiet. Det var från början ett enfrågeparti som verkade för en politik som hjälper till att bekämpa klimatförändringarna och driver på för en hållbar utveckling. Under senare år har partiet breddats, även om miljöfrågan fortfarande är den absoluta hjärtefrågan, och partiet har positionerat sig som vänster. Lösningen på miljöfrågan anses vara genom ökad reglering och genom ökade skatter på exempelvis bensin för att på så sätt förändra människors olika val i vardagen.

Är vänstern i behov av nya idéer?

Det spelar ingen roll om SD, Trump, Johnson eller vem som helst som liberaler och vänstern gärna klagar på försvinner. Den konfliktlinje som existerar mellan de två grupper som inom statsvetenskapen kallas för GAL-TAN går djupare än traditionella politiska analyser vill medge.

På tal om nya idéer. Grundarna av företaget Ljung & Sjöberg såg stora brister i hur företag och organisationer förhåller sig till missbruksproblem och andra svårigheter och bestämde sig för att göra någonting åt det. De har egna erfarenheter av liknande problem och har kring dem byggt en metod. Om du till exempel jobbar med HR och är orolig för att någon eller några på arbetsplatsen har problem med alkohol, droger, stress eller medberoende kan https://www.ljungsjoberg.se/ hjälpa dig. De har i nuläget drygt tio års erfarenhet av framgångsrikt arbete med nämnd problematik.

Ett nytt analysverktyg

GAL-TAN, för den som inte vet, är ett nytt sätt att dela in människor i två grovt huggna politiska grupper. En slags vänster-höger-skala, men modifierad för en tid där föregående modell inte längre har samma analyskraft. GAL står för “Grön, Alternativ och Libertär”, TAN står för “Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk”. Därifrån är det bara din fantasi (eller kanske dina fördomar) som sätter gränserna för vilken typ av människor, politiker eller partier som passar in i respektive kategori. När jag hädanefter använder ordet “liberal” använder jag det i dess bredaste betydelse. Det vill säga att det innefattar exempelvis vänstern i USA och ledare som Frankrikes Macron och Tysklands Merkel.

De flesta skulle dock hålla med om att figurer som Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och USAs president Donald Trump går att kategorisera som TAN. Det är hur som helst främst TAN-väljare politiker som dem tycks appellera till.

Behöver vänstern ett nytt samhällsnarrativ?

En teori är att det som inte längre ryms i en traditionell, och numera liberal, vänster/höger-analys av världens tillstånd är en icke-materiell dimension, det som kan refereras till som ett brett narrativ medborgarna i ett land kan ställa sig bakom. En “historia” om vad vi som land är och vart vi är påväg. Ett klassiskt svenskt exempel är den folkhemsidyll som drev det politiska projektet i Sverige från 1950-talet fram 80-talet. Det är delar av samma idé som högern nu tycks vara bättre på att förvalta.

Vänsterpolitik tycks under alldeles för lång tid ägnat för mycket tid åt materiella frågor. Det är förstås självklart att de gjort det. Det är vad vänsterns politiska projekt går ut på. Att skapa likhet i utfall. Kalla det vad du vill: ett narrativ, icke-materiellt innehåll, andlig kärna, tro. Vänsterns utmaning, kanske för lång tid framöver, består i att hitta vad “det” är. Klimatkrisen då? Jag är inte säker på att den räcker. Den befinner sig i samma sfär av materialism som socialbidrag och föräldraledighet.

Öka intresset för vänsterpolitik

För att kunna nå ut med ett politiskt budskap gäller det att synas och höras i rätt kanaler. Att finnas med under olika evenemang där företrädare för partiet går runt och pratar med besökare om politiska frågor är ett sätt att nå ut. På en musikfestival som främst riktar sig till ungdomar kan till exempel miljö- och bostadsfrågor lyftas fram. Andra sätt att nå ut är genom att skapa ett nyhetsbrev med sammanfattande nyheter kring aktuella politiska frågor som skickas ut till de som har anmält att de gärna vill få ta del av vänsterpolitiska nyheter.

Att föra ut ett vänsterpolitiskt budskap

Inom den politiska världen har höger-vänsterskalan länge varit det främsta sättet att dela in politiska frågor i men under de senaste åren har den blivit utmanad av GAL-TAN-skalan som istället delar in väljarna efter kulturella och sociala värden. Förkortningen GAL betyder att en person har gröna, alternativa och liberala åsikter medan TAN innebär värderingar som är traditionella, auktoritära och nationella. Trots denna alternativa politiska skala lever fortfarande höger-vänsterskalan kvar inom politiken och inget av de svenska politiska partierna har ännu börjat använda sig av GAL-TAN.

För att öka intresset för vänsterpolitik gäller det att nå ut till de personer som inte är övertygade om att högerpolitik är det enda rätta. Istället bör de väljare som velar mellan olika partier få reda på varför vänsterpolitik är bra för dem och att lyfta fram klassiska vänsterfrågor är därför viktigt för att potentiella väljare ska förstå varför de ska rösta till vänster. Genom att sprida budskapet om att införa skatt på kapital och banker lockas de väljare som tycker att denna typ av skatter är bra. Andra viktiga vänsterpolitiska frågor som är bra att lyfta fram är jämlikhet och att alla ska ha rätt till en dräglig inkomst eller att kunna få bostadsbidrag och andra typer av bidrag om arbetsförmågan är nedsatt. Det är dock inte alltid som alla medlemmar inom ett parti är överens om vilka frågor som ska drivas och även inom de partier som redan bedriver en vänsterpolitik kan det finnas medlemmar som vill driva en ännu mer vänsterorienterad agenda.

Trots att mycket kommunikation idag sker via nätet är fortfarande de traditionella valstugorna viktiga för att nå ut till väljarna. Det personliga mötet där det går att lära känna lokala politiker och kunna ställa frågor och diskutera viktiga politiska frågor är för det mesta mycket mer effektivt än att endast ha kontakt med väljare via sociala medier. Eftersom de flesta varje dag tar emot ett enormt informationsflöde kommer många att knappt att lägga märke till inlägg på Facebook eller Instagram medan en pratstund vid en valstuga kommer att få ett helt annat mottagande. Även den klassiska dörrknackningsmetoden brukar fungera bra för att nå ut på ett personligt sätt till väljarna.

Har du blivit borgerlig än?

Det är enkelt gjort att idealisera vänsterideologier. I synnerhet som ung. Låter det som något du hört förut? Det är en typiskt borgerlig sak att påstå. Detta att vi alla var vänster som unga men att vi nu landat i det som är mer vettigt och vilket ligger närmare en verklighetstrogen och realistisk tolkning av verkligheten och samtiden – borgerlighetens trygga barm. Ligger det något i detta?

En person med åsikter som vätter mer åt vänster även i vuxen ålder skulle nog inte hålla med. Det handlar ju om modeller av verkligheten. En sak är säker: det är alltid en bra idé att pensionsspara. med det sagt – för vänstern gäller i mångt och mycket fortfarande det som Marx för länge sedan etablerade: att de som äger produktionsmedlen är världens herrar. Vänstern vill således, som alltid, att folket – kollektivet – gemensamt ska äga dessa produktionsmedel. Motargument från höger åt detta är att det hämmar effektiviteten i industrin, vilket skadar ekonomin, vilket som konsekvens påverkar välståndet för alla – oavsett samhällsklass men i synnerhet de lägre – mycket negativt. Ett annat välbeprövat argument är att det inte spelar någon roll vem som äger produktionsmedlen, individ eller kollektiv, eftersom jobb och andra vinningar ändå kommer att rinna ner till arbetarna. Detta är dock något som är högst oklart.

Antagligen kommer dessa diskussioner pågå ett bra tag till. Fastän det i vår tid verkar som att kapitalismen har vunnit. På gott och ont. Kanske kommer vänstervärlden att fortsätta störa sig på detta faktum eller rentav förneka det. Det återstår att se. Antagligen är det bra att det bland folk finns olika uppfattningar om varför världen ser ut som den gör och hur den borde se ut i ett optimalt scenario. Det kanske i bästa fall leder till att de olika sidorna kan syna varandras argument och lösningar, vilket sedan kan förbättra dessa, oavsett ideologisk tillhörighet.

Konservativa krafter och ideologer gillar och kommer troligen fortsätta att gilla att jämföra vänsterideologier med fascism och dylikt. Detta kan ni läsa om in denna intressanta artikel. Överhuvudtaget kan man, åtminstone i Sverige, få intryck av att högern i media klagar mer på vänstern än vice versa. Kanske beror detta på att vänstern historiskt sätt varit mycket stark i Sverige sedan socialdemokratin tog form. Om detta verkligen är en vänsterideologi är dock en annan fråga. Kanske borde högern istället acceptera socialdemokratin som en ganska lyckad kompromiss. Dock går åsikterna om vänsterpolitik går isär, vilket detta är ett exempel på. Otaliga exempel finns förstås. Det gäller att vara kritisk till vilken ideologisk position publikationen och skribenten eller skribenterna har. Mycket är tänkt som eller skapar en effekt av propagandaskrift. Det finns också skillnader rent geografiskt och demografiskt – tätort såväl som glesbygd berörs av beslutsfattarnas projekt. Det bör man också ha i åtanke när man tar del av det som sägs i media och det som diskuteras runt matbordet eller under fackförbundsmötena.

Vänsterpolitik, bostäder och allmännyttan

Rätten till en bostad

Idag skor sig allt fler människor på det faktumet att det inte finns tillräckligt med bostäder i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. För de människor som blir drabbade och tvingas att hyra i andrahand kan det innebära svindlande månadshyror, inte minst för bostadsrätter som hyrs ut. Andrahandshyresgäster kan få hyresnivåerna prövade i hyresnämnden och även en viss del av hyran återbetald om den visar sig varit oskäligt hög. Problemet är förstås, att om det är brist på tak över huvudet kommer ytterst få hyresgäster anmäla och ta ärendet till hyresnämnden. Idag beräknas ca 130 000 människor i Stockholm bo i andrahand. Vidare kan det tilläggas att andrahandshyrorna har stigit med ca 59 % för hyresrätterna och 89 % för bostadsrätterna i Stockholm sedan 2009 enligt uppgifter från Boverket och Hem och Hyra. Enligt uppgifter från tidningen Metro kan 1 r.o.k i Stockholm kosta 13 000 kr i månaden för en andrahandshyresgäst. Vänsterpolitiken har alltid förespråkat alla människors rätt till ett hem och en bostad, till en rimlig kostnad. Vänsterpartiet vill bedriva en statlig bostadspolitik där hyresrätter återigen kan bli bostäder med rimliga hyror som vanliga löntagare har råd med!

Prisnivåer, efterfrågan och utbud

Bostadspolitiken visar tydligt hur högerpolitiken står emot vänsterpolitiken på den politiska skalan. Utförsäljningen har kommit att leda till att andelen hyreslägenheter som finns i Stockholm är historiskt rekordlåg. Idag består andelen av allmännyttans kommunala hyreslägenheter av endast 17 % av lägenheterna i Stockholm. Det är förmodligen tio gånger lättare att få tag på ett kontorshotell i Stockholm än ett riktigt boende!.

Inom nationalekonomin brukar två begrepp härledas som förklaringsmodeller till prisnivåer på en marknad, oavsett vilken marknad det rör sig om – utbud och efterfrågan. Under flera år har hyresmarknaden inom allmännyttan sålt ut till hyresgäster genom ombildningar och därmed övergått till en bostadsmarknad. I Stockholm beräknas det ha sålts ut hyreslägenheter för ca 37 miljarder kronor under en period av åtta år fram till 2015, enligt SvD och det är först nu som utförsäljningen verkar ha mött ett kraftigt motstånd. När nu utbudet av bostadsrätter ökat på grund av ombildningarna börjar efterfrågan på vanliga hyresrätter till rimliga hyresnivåer starkt efterfrågas och prisnivåerna på bostadsrätter börjar mattas av. Efterfrågan på bostäder har inte mattats av, utan vad som skett är att utbudet har övergått från hyresrätter till bostadsrätter under en längre tid. I synnerhet i Stockholmsregionen. De tidigare “bostadsklippen” på utförsäljningen av allmännyttan är förbi. Anledningen är att utbudet helt enkelt ökat och därmed stabiliseras prisnivåerna. Att tjäna miljoner på en ombildning av hyresrätter kommer helt enkelt inte kunna ske idag.

VänsterpolItiken och bostäderna

Ett statligt återuppbyggande av hyresrätterna är vad vänsterpolitiken står för, lägg därtill att vinstintresset på bostäder skall minimeras – inte maximeras. Detta skulle förstås leda till ett större utbud av boenden, vilket även medför att prisnivåerna kommer att stabiliseras oavsett boendeformerna. Om utbudet blir större men efterfrågan kvarstår kommer bostadsmarknadens priser och hyror förmodligen ligga kvar på en mer rimlig nivå än vad som är fallet idag. Rätten till ett boende måste finnas, värna om den rätten och sluta profitera på en mänsklig rättighet!

Socialdemokraternas svåra situation

Socialdemokraterna är och förblir ett vänsterparti. Trots de stora ändringarna i det politiska läget i Sverige, med helt nya konstellationer och samarbetsparter, finns det ingenting som tyder på att Socialdemokraterna skall röra sig så långt på den politiska skalan att det inte längre är säkert om partiet är ett vänsterparti. Men situationen är svår för partiet.

Samarbete med LO, Liberalerna och Centern?

Den så kallade Januariavtalet, eller «Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna» som det egentligen heter, är komplicerat. Det är många som menar att det är Centerpartiet och Liberalerna som förlorar på avtalet, men alla parter måste kompromissa. Det kan hända att de två partierna som flyttade sig från Alliansen till att stödja Löfven, huvudsakligen förlorar stöd baserat på känslor hos väljarna. Sakpolitisk verkar det som att Centerpartiet och Liberalerna har fått relativt stort genomslag och att det egentligen är Socialdemokraternas väljare som skall vara missnöjda.

Inte överraskande var LO mycket kritiska till det mesta i Januariavtalet. Detta tyder också på att Liberalerna och Centerpartiet fick som de ville i ganska många frågor. LO menar att avtalet ytterligare ökar skillnaderna i samhället, och ledande LO-ekonomer gick ut med förslag som i mångt och mycket är den totala motsatsen.

Socialdemokraterna stödjer sig i stor grad på LO i många frågor, utöver att de två parterna naturligtvis samarbetar om valkampanjer och finansiering av Socialdemokraternas verksamhet. LO måste markera sig när de känner att Socialdemokraterna kanske flyttar sig lite till höger, men det finns alltid en risk för överdrifter. Frågan är hur mycket Socialdemokraternas väljare kommer att bry sig om det?

De flesta som röstar på Socialdemokraterna har en acceptabel ekonomi. Det är naturligtvis få förunnat att vara miljardär och aldrig behöva tänka på pengar. För vanligt folk räcker pengarna oftast, och blir det lite för mycket utgifter en månad kan man låna pengar från Lånakuten.com eller liknande ett tag. Det är osäkert om LO eller någon andra verkligen kan få med sig socialdemokratiska väljare på att deras parti nu står för en “osocial” linje?

Starkare moderater är en annan risk

Att egna väljare vänder partiet ryggen är en risk för Socialdemokraterna. En annan risk är att Moderaterna kan stärkas som följd av att besvikna väljare från Centerpartiet eller Liberalerna flyttar sig dit. På kort sikt spelar det kanske ingen roll för Socialdemokraterna, men på längre sikt kan det bli en förflyttning av väljare mot höger.

Frågan är om det till exempel etableras ett block helt till höger med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är sannolikt en risk Socialdemokraterna är redo att acceptera i dag, mot att Alliansen är historia. Samtidigt kan det skapa större problem på sikt.

Svensk politik är verkligen inte tråkig längre.

Svenska partier på den vänstra skalan

Att finna vägen bland alla de olika partierna som finns i Sverige idag är inte alltid det lättaste. Man kan säga att det är enklare att hitta ett lån via Enklare.se istället för att hitta en kompass som kan hjälpa en att navigera i dagens politiska djungel. I följande inlägg kommer vi gå in lite på några av de partierna som är mest kända på den vänstra skalan.

Vänsterpartiet

Det partite som flest människor förknippar med vänsterpolitik är nog vänsterpartiet. Deras slogan lyder “Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste” och deras politik bygger på socialism och feminism på en så kallad ekologisk grund. Partiet som grundades 13 maj 1917 har idag samlat på sig cirka 25 000 anhängare. Det är Jonas Sjöstedt som just nu är partiledare.

Feministiskt initiativ

Feministiskt initiativ förkortas FI och är ett relativt ungt parti. De har fortfarande inte lyckats ta sig in i riksdagen, men de ger inte upp för det. Anledningen till att man startade det här partiet var att det fanns många som ville se en mer feministisk politik i Sverige. Som de flesta säkert redan vet har feminism inte bara med kvinnor att göra, även om det är ett ämne som beror alla kvinnor. Partiet grundades 3 april 2005 och har idag ungefär 5500 medlemmar. Det var med Gudrun Schyman i spetsen som det här partiet kom till och hon har på något sätt blivit ansiktet utåt för dem.

Socialdemokraterna

Ett annat parti, som också är välkänt i Sverige, är självklart Socialdemokraterna och det är de som sitter i regeringen just nu med Stefan Löfven som partiordförande och därmed statsminister. Partiet grundades 23 april 1889 och även om de inte har majoritet att styra landet själva har de lyckats bilda en regering som talmannen godkänt. En del har svårt att koppla att Socialdemokraterna faktiskt är ett vänsterparti, just eftersom Vänsterpartiet kan anses vara radikala. Men det är faktiskt vad det är och det finns många andra vänsterorienterade partier som vuxit fram i kölvattnet av Socialdemokraterna. Vänsterpartiet är till exempel ett parti som bildades när medlemmar i Socialdemokraterna valde att ta ett steg längre ut till vänster. Socialism är väldigt nära kommunism på en politisk skala, men man ska inte blanda ihop dem två. Socialismen bygger mer på att vi ska leva i ett jämställt samhälle där alla har lika värde och blir behandlade med samma respekt. Det finns dock de som tycker att det här har gått för långt och att man numera inte tjänar på att skaffa sig en bra utbildning och ett jobb med bra lön, stor del av lönen kommer ändå gå till att betala skatt. Men det är så det fungerar i Sverige.

Vänsterpolitik genom tiderna

Vad som menas med vänsterpolitik har varierat genom åren och mellan länder. I Sverige kom uppdelningen med en höger och vänsterskala i slutet av 1800-talet. Vänstern bestod då av det socialdemokratiska partiet. Snart bildades även ett vänstersocialistiskt parti.

Med vänsterpolitik menas i bred betydelse både socialism och kommunism. Kommunismen uppstod genom det kommunistiska manifestet som skrevs av Karl Marx och Friedrich Engels på 1800-talet. De kallade sin politik för vetenskaplig socialism men många använder istället marxism för att beskriva deras politik. I dagens samhälle är vänsterpolitiken mer anpassad till en marknadsmässig syn än den varit tidigare. De flesta socialistiska partier vill inte att staten ska styra allt. De har en mer liberal syn på privat äganderätt än tidigare och vill att alla ska ha möjligheten att kunna köpa sitt eget boende genom lån med låg ränta på bolån oavsett klasstillhörighet.

Svensk vänsterpolitik

I Sverige finns idag vänsterpartiet som bedriver en tydlig vänsterpolitik. Även Socialdemokraterna räknas till vänstersidan även om gränsen mellan vänster och höger inte alls är lika tydlig som den varit under större delen av 1900-talet. Vänsterpartiet kallade sig tidigare för VPK, d.v.s. Vänsterpartiet kommunisterna men efter Sovjetunionens fall och avslöjanden om den kommunistiska regimens övergrepp valde partiet att byta namn.

Vänsterpolitikens innehåll

Grunden i vänsterpolitiken är en kritik av kapitalismen. Nät industrialismen gjorde sitt intåg i samhället kom den tidigare relativt självständiga bonden att istället bli lönearbetare i fabrikerna och arbetade ofta under omänskliga villkor till låg lön. Kampen för bättre arbetsvillkor och ett drägligt liv var en stark drivkraft till uppkomsten av socialismen. I ett socialistiskt land utgår makten från medborgarna och staten äger organisationer och företag. Ekonomin i ett land med enbart statligt ägande kallas för planekonomi. Motsatsen till planekonomi är marknadsekonomi. I en marknadsekonomi finns privat äganderätt och privata företag. Länder med marknadsekonomi kan ha ett visst statligt ägande. Länder där staten äger och driver en stor del av företagen kallas ibland för blandekonomi.

I Sverige har det statliga ägande av företag varit större men många företag inom t.ex. energi, skola, vård och bank har sålts och styrs idag i privat regi. Sverige har trots det en stor offentlig sektor med fri sjukvård och skola. Betalningen av sjukvård och skola sker genom skatt istället för den privata plånboken.

Skillnaden mellan vänster och höger står idag främst mellan åsikten om hur hög skatten ska vara och hur stor den offentliga sektorn ska vara. Vänsterpartiet är det parti som står längst till vänster och som bland annat vill förbjuda vinster inom vård, skola och omsorg.

Det finns röster som hävdar att vänster- och högerpolitiken har spelat ut sin roll. Nya partier har dykt upp som inte passar in varken till höger eller vänster. Skalan lever dock vidare även om samarbeten över blockgränserna har blivit vanligare.

Vänstern vann slaget om väljarna

Om jag betraktade jorden från en annan planet och ville tillföra nya idéer till samhället, vem skulle jag i så fall ta kontakt med? Förmodligen en representant för regeringspartiet, gärna en statsminister men knappast en oppositionspolitiker. Ända sedan rösträtten infördes har vänsterpolitiker mer eller mindre oavbrutet suttit vid makten. Därför är det vänsterns politiker som man måste lära känna för att kunna påverka samhällsutvecklingen oavsett om man kommer från en annan planet eller från näringslivet här i Sverige. Flertalet människor är lönearbetare och det är bara en minoritet som har stora rikedomar eller intäkter från kapital. De partier som företräder dessa väljare kommer sällan att ha makten i en demokrati med allmän rösträtt.

Vänsterpolitik i maktens centrum

lnförandet av allmän rösträtt, reformer som åttatimmars arbetsdag, betald semester, pensioner, pappaledighet, sjukvård och dagisplatser är meriter som gör det ganska svårt att förlora ett val. Vänsterpolitik innebär en stark stat som tar in skatt och sedan omfördelar den rättvist. Men vad händer om representanterna för denna stat blir den nya adeln, i princip oavsättlig, och att de börjar unnar sig privilegier och förmåner som deras väljare bara kan drömma om? Många är de oligarker som lagt bort titlarna med Socialdemokraterna. För en socialdemokratisk minister är Jan Stenbeck och Jakob Wallenberg helt enkelt Jan och Jakob. Man blir inbjuden på på deras privata födelsedagskalas, och tar jobb i näringslivet efter den politiska karriären. Den politiska eliten är numer så sammanvuxen med näringslivet att man kan tala om en slags hybrid.

Socialdemokraterna är Sveriges gaullistparti

I Frankrike är det gaullistpartiet RPR, (nuvarande UMP), som trots att det är högervridet, är det parti som befolkningen förknippar med sociala framsteg och välstånd för folket. Alla de stora presidenterna i Frankrikes efterkrigshistoria tillhör det parti som krigshjälten De Gaulle skapade. Det är egentligen bara på senare år som det har utmanats av socialistpartiet. Men i Sverige är det vänstern som skapade en guldålder i politiken med namn som Ernst Wigforss, Tage Erlander och Per Albin Hansson. Det var dessa vänsterpolitiker som lade grunden till det moderna Sverige. När hjulen rullar och det allmänna välfärden ökar får alla samhällsskikt del av tillväxten. Om du har ett företag så kan du expandera och ta nya marknadsdelar. Ett bra sätt att få ökat låneutrymme är genom låneföretaget Capcito, som erbjuder en checkkredit baserad på din bokföring.

Politik handlar om trovärdighet

Lyckas vänsterns representanter spela en mer folklig roll som får väljarnas gillande? På 1970-talet kunde man känna igen en socialdemokrat i kartiären på den färgglada slipsen och det gemytliga hejsan hejsan. Svenskar tycker inte om aristokrater och det har varit känt sedan Engelbrekts dagar. För att Reinfeldt skulle bli vald fick han tillmötesgå fackets krav om oförändrad arbetsrätt. Först med dessa modifieringar blev moderaterna ett valbart parti. Varför har vänstern fått hjälterollen i Sverige och inte i Frankrike? Har det att göra med duglighet hos enskilda politiker som De Gaulle eller Wigforss, eller har det att göra med Frankrikes republikanska historia? Eller har inte den svenska borgerligheten samma smak för den politiska makten, utan sysslar hellre med att tjäna pengar?

.