Utvecklingen går framåt. Samhället har blivit ett övervakningssamhälle. Vart vi än vänder oss, så är vi övervakade. Vi vet inte av vem, när, var eller hur övervakningen sker. Barnpornografin på Internet har exploderat, smygfilmningar med mobiltelefoner i badhus, kameror i butiker, i bussar och på torg har blivit allt mer påtaglig. Vi har inte längre någon personlig sfär. Frågan jag ställer mig är, vart är vi på väg? Det verkar inte finnas någon gräns. För oss inom hemtjänsten i Borås Stad så är det en stressfaktor. Inte nog med att vi blir övervakade i övriga samhället, så blir vi det också på vår arbetsplats.

Stressen och kraven har ökat, vi inom hemtjänsten går på våra knän för att tillfredställa våra chefer, kommundelen, Borås Stad och sist men inte minst våra gamla. För det är just där vi finner dem, på sista plats. I och med den stress vi upplever varje dag, så blir vårdtagarna försummade. Vår stress syns och märks när vi är hos de gamla, och det känns inte värdigt. De som är gamla idag har byggt upp vårt välfärdssamhälle. De förtjänar en bättre vård, och de förtjänar vår tid och engagemang. Jag har mött många vårdtagare som är missnöjda. Missnöjet märks speciellt när vi har lite tid, vi får ofta gå in hos vårdtagarna för att göra det vi ska, och snabbt gå ut igen. Att behöva säga till de gamla, att vi måste gå efter ett så kort besök, gör ont i hjärtat. När de då svarar, måste du redan gå? Så skär det som en kniv genom hjärtat.

Omvårdnadspersonalen ska idag konkurrera med de privata aktörerna, och samtidigt hålla modet uppe. Vi ska i princip vara glada för att vi har ett arbete. Idag handlar det mer om besparingar i kommundelarna och kontroll, än vad det handlar om omvårdnad och ett gott bemötande.

Det främsta ledordet för hemtjänsten idag är effektivitet! Det ska gå snabbt, och kommundelen ska tjäna pengar på det! Vi har idag ett system som kallas för Mobipen. Vi ska signera vid dörren hos vårdtagarna när vi går in och går ut, på vår bricka och i pärmen. Vi ska signera exakt vad vi gör och sedan justera det i datorn. Vi har ett stort ansvar då vi även ger vårdtagarna mediciner och insulin. Vi har så många bollar i luften att vi lätt glömmer saker. Men kraven tar inte slut där. Nu har det kommit någonting som kallas för kringtidskort där vi ska signera vad vi gör i vår arbetslokal, det vill säga, arbetsplanering, personaltid, social dokumentation, rast och övriga arbetsuppgifter. Detta anser jag inte är humant. Hur har Borås Stad tänkt när de fattade detta beslut? Jag undrar om de har tänkt överhuvudtaget?

Hemtjänstpersonalens rop är fyllda av missnöje, stress och ilska. Personalen mår dåligt, får huvudvärk, glömmer saker, sjukskriver sig, klagar på arbetsmiljön, tidspressen och talar om att byta jobb. Denna kritik mot mobipensystemet samt makthavarnas övertramp sträcker sig utanför Trandareds kommundel som jag arbetar inom. Jag har gamla arbetskamrater i andra kommundelar, som också har en hög arbetsbelastning, och är missnöjda med mobipen samt kringtidskortet. Varför inte skapa ett likvärdigt övervakningssystem för cheferna? Varför ska alltid arbetarna lida medan cheferna tar beslut över deras huvuden?!

Jag undrar om de ungdomar som idag läser omvårdnadsprogrammet, kommer att lockas av att arbeta inom hemtjänsten och äldrevården? Kommer någon medvetet att välja en så pass pressad arbetsplats med låg lön och hög stress? Kommer någon individ vilja bli övervakad och pressad till effektivitet framför kvalitativ vård?

Jag kritiserar makthavarnas beslut över sättet de övervakar oss på. Vi får inte den uppskattning vi förtjänar. Vi får ingen muntlig uppskattning och det syns sannerligen heller inte i vår lönespecifikation! Detta är en nedåtgående spiral, och tas inte vår kritik på allvar så kommer hemtjänsten att rasa samman.

Ni beslutsfattare bör se över personalens arbetsmiljö i Borås Stad. Upphäv kringtidskortet och lyssna på oss personal. Vi har tillräckligt mycket att tänka på som det redan är. Vid högre ansvar och krav så bör vi också få högre lön!

/Anna Gustavsson (Omvårdnadspersonal Trandared, och ordinarie styrelseledamot i Vänsterpartiet, samt ersättare i Kulturnämnden).